Tillbaka!

Nu är vi hemma och jag har till och med hunnit jobba några pass sedan semestern =)

Vår semester i Kroatien var helt underbar med god mat och mycket mys, semestern till ära började Ärtan att sparka hårt utåt så nu kunde verkligen Pappa D känna också. Finns ingen känsla i världen som slog den när vi båda första gången tydligt kunde känna Ärtans sparkar. Underbart!!

Under smestern kände jag hur kroppen återhämtade sig och jag fick mindre ont överallt, kanske för att jag inte behövde bära nästan någonting på hela semester då D bar det mesta för att vi ville undvika att jag skulle få ont i ryggen.

Sedan vi kom hem har jag som sagt hunnit jobba ett par pass på jobbet, och jag känner redan att kroppen är sliten igen =S tankar snurrar om hur länge man ska orka jobba heltid, och hur man ska hantera eventuell sjukskrivning osv. varför måste allt vara så himla krångligt.

Jag mår relativt bra nu så länge jag kan ta saker och ting i min takt men det går ju inte på jobbet direkt.... det jag känner av är ryggen det gör så sjukt ont i svanskotan och i ett band runt till ljumsken. Sedan har jag ont i framförallt hö hand och handled börjar tro att jag fått Karpaltunnelsyndrom, men är osäker.... ska försöka boka en tid hos familjeläkaren. Sen har jag tagit mitt blodsocker ett par dagar och det ligger lite högre än normalt så jag ska ringa BM på måndag och be dem få göra en glukosbelastning.

Det är mycket som ska göras nu, samtidigt som man ska orka med allt annat runt omkring med. Sedan måste man ju tat tag i det här med att söka Havandeskapspenning och planera föräldraledigheten....

Blev mycket info i detta inlägg, men nu vet ni att jag inte försvunnit i alla fall.
Godnatt!