Graviditetsdiabetes!

Hej hej, nu har här varit tyst ett tag och det är inte för att det händer för lite utan mest för att jag vart för trött för att skriva ihop något.

Jag har mestadels jobbat och slitit ååå va det sliter på kroppen att jobba heltid nu, känner mig nästan jämt helt slut.

Var hos BM igå och gjorde en glukosbelastning vilket innebär att jag kollade blodsockret när jag kom dit på fastande mage och därefter fick jag dricka en sockerlösning. När jag druckit lösningen skulle jag vara så stilla som möjligt i två timmar innan nästa blodsocker skulle tas, jag kan säga att det var rätt svårt att hålla nere den där sockerlösningen i 2 timmar huvva va äcklig de va. Gick in och kräktes direkt när jag "fick".
Värderna visade i alla fall att jag har Graviditetsdiabetes, vilket är mindre skoj..... men det mesta går att hantera.
Sedan vi var där har tankarna snurrat mycket om vad jag kan äta och inte kan äta, men efter samtal idag med en annan BM känner jag mig lugnare. Idag träffade jag en BM på sjukhuset som visade mig hur jag skulle använda min blodsockerapparat som jag fick och sedan fick jag lämna lite prover och sedan tittade hon på ärtan en snabbis. det visade sig att BM som vi träffade idag var samma som gjorde RUL och då hon inte va 100 på könet då tittade hon efter det igen =) och visst var det en liten FLICKA där inne =) så nu kan jag beställa de flicksaker som jag så länge velat ha!

Sedan var det skönt att se att allt var bra där inne.... hjärtljuden var på 143 och sf (heter det så) var 24 =) så allt var bara finfint.

Imorn är dte jobb som gäller igen, men sedan ska jag till Dr på ferdag och jag hoppas att han sjukskriver mig i alla fall 50 % det skulle vara så skönt. Behöver vila nu känner jag verkligen.

Uppdatering följer........

Hej Svejs

Tillbaka!

Nu är vi hemma och jag har till och med hunnit jobba några pass sedan semestern =)

Vår semester i Kroatien var helt underbar med god mat och mycket mys, semestern till ära började Ärtan att sparka hårt utåt så nu kunde verkligen Pappa D känna också. Finns ingen känsla i världen som slog den när vi båda första gången tydligt kunde känna Ärtans sparkar. Underbart!!

Under smestern kände jag hur kroppen återhämtade sig och jag fick mindre ont överallt, kanske för att jag inte behövde bära nästan någonting på hela semester då D bar det mesta för att vi ville undvika att jag skulle få ont i ryggen.

Sedan vi kom hem har jag som sagt hunnit jobba ett par pass på jobbet, och jag känner redan att kroppen är sliten igen =S tankar snurrar om hur länge man ska orka jobba heltid, och hur man ska hantera eventuell sjukskrivning osv. varför måste allt vara så himla krångligt.

Jag mår relativt bra nu så länge jag kan ta saker och ting i min takt men det går ju inte på jobbet direkt.... det jag känner av är ryggen det gör så sjukt ont i svanskotan och i ett band runt till ljumsken. Sedan har jag ont i framförallt hö hand och handled börjar tro att jag fått Karpaltunnelsyndrom, men är osäker.... ska försöka boka en tid hos familjeläkaren. Sen har jag tagit mitt blodsocker ett par dagar och det ligger lite högre än normalt så jag ska ringa BM på måndag och be dem få göra en glukosbelastning.

Det är mycket som ska göras nu, samtidigt som man ska orka med allt annat runt omkring med. Sedan måste man ju tat tag i det här med att söka Havandeskapspenning och planera föräldraledigheten....

Blev mycket info i detta inlägg, men nu vet ni att jag inte försvunnit i alla fall.
Godnatt!